I'm an angel bored liked hell....

Min älskade mobil har ni lämnats i på service, min hjälte Jack är ansvarig! Detta betyder dock att jag har en lånemobil framöver, många nummer har gått förlorade, så tveka inte att skicka ett sms, ni som läser detta så jag med all säkerhet har era nummer.

Annars lunkar dagen på, har tusen saker på att göra lista, tur att jag redan avverkat 900 av dem!
Följer Lellas råd - håller mig otrolugt upptagen, bästa medicinen nånsin!

♥

Jag tillhör defenitivt kategorin klantiga människor. Finns det något att snubbla på så snubblar jag, står något ut går jag in i det, böjer jag mig ner slår jag i huvet. Det är bara sån jag alltid har varit.

I fredags sprang jag på stan, med många påsar i handen och Jessica vid min sida böjde jag mig ner för att titta på ett par skor - och AJ!!! Fick in en statidumpåsa ögat. Så där står jag på Marie P och ögat rinner, torkar lite tårar och vi springer vidare på stan.
På kvällen var det spel- och myskväll i Key och visst kände jag av mitt öga men det gick att stå ut.

När jag skulle somna gick det inte att blunda, det gjorde ONT och ögat bara rann. Så med ren fysisk styrka höll jag ner mitt öga tills det inte gjorde riktigt så ont längre. Vaknade flera gånger under natten av att det gjorde ont. en helt sjuk smärta. Vid halv åtta stod jag inte ut längre, ringde mamma, ringde sjukvårdsupplysningen, ringde brorsan och vi åkte upp till sjukhuset. Efter några om och men fick jag träffas en läkare som skrev ut ögonsalva och rekomenderade mig att knapra värktabletter som om det var godis.
Åkte och handlade och mötte upp brorsan med familj på Ikano. Super mysigt och precis vad ett sarjat öga behövde. Hade dock då börjat bli riktigt ljuskänslig och ögat rann hejdlöst i tid och otid.

Hem och vila en halvtimme, och sedan var det dags att göra sig iordning inför Nollans finalsittning. Kvällen var helt underbar!!!! men alla blixtar var fruktansvärt smärtsamma, till slut hjälpte inte ens rödvinet och det var dags att ramla hemåt.

Idag har jag verkligen ätit värktabletter som godis och efter ytterligare några timmars sömn på soffan är ögat mycket bättre. Tror tom att jag kan titta på tv utan solglasögn och det inte förrän nu jag faktiskt kan titta på datorns skärm.

Stort tack till familjen Holmlund - ni är guld värda!!

dags att försöka städa lite hemma, nu när jag kan gå ut i köket utan att skrika av smärta...

puss på er

Då var första veckan märkt med STRESS över. Jag överlevde den.
Tröttheten har följt mig som en svans varje dag, samtidigt har jag inte kunnat slappna av. Har inte sovit en hel natt på hela veckan. Jag känner mig ledbruten, det gör ont i hela kroppen och inte ens ett varmt bad har hjälpt. Vaknade i morse med en stel och spänd kropp, som gör ont!

Mitt huvud är trött och jag måste verkligen fokusera på att inte lägga ner, lägga av, ge upp. Vissa veckor är den kampen kämpigare än andra.

Idag ska jag städa, tror lugnet blir lättare att hitta i en ren och prydlig lägenhet.

Det är storm ute, nu ska stormen inne bedarra....


over - and out

Min hemtenta suger ut min energi, vad den nu ska med den att göra vet jag inte. Här skrivs det så mina ovana fingertoppar blöder, jag formulerar vackra, insiktsfulla meningar bara för att senare slakta dem på grund av platsbrist. Sanslöst.

Men det är väl däri utmaningen ligger.

Något som även det är sanslöst är att jag desto mer jag läser, ju mer jag förstår, desto mindre vill jag vara en del av vårt så kallade samhälle. Anarki - here I come.

Kvinna som hatar män har jag blivit också, inte så mycket på grund av deras handlingar som på grund av vad de gör med våra huvuden. Varför ska man pensionera den egna tankekraften bara för att man blir, eller vill bli ena halvan av en tvåsamhet? Nä inte är det män jag hatar utan dessa tanklösa saker som blir våp i förhållanden, till kategorin våp hör både män och kvinnor....jaja arg är jag i alla fall. Inte på grund av någon särskilt anledning (och ja Lella jag vet att jag varit där!!!!)

och tack Jessica för att du inte alls är sån, inte ens på en liiiiten fläck!!

tack Lella för att du finns, din själva existens gör mig lycklig och att se dig på TV ger mig pirr i magen - ja vi har den sjukaste, och underbaraste relationen i världen!

dags att fortsätta slakta...

över - ut!

Min underbara PM fick ett brev på posten där han vänligt kallades tillförhör för en grov våldshandling som skett i Linköping under 2004. Dock poängterades att han inte är misstänkt och brevet avslutades med ett "Välkommen!".
Min blonda, blåögda lilla vän som troligtvis är det vänligaste och snällaste som vandrar på vår jord!

Som tur va kan han skratta åt det hela. Efter DNA-test och förhör fick han gå därifrån, till och med polisen medger att de inte räknar med att hitta mördaren bland de 50 män de har kallat till förhör.

Med allra största säkerhet kan vi dra slutsatsen att Linköpingspolisen är desperat i sitt sökande efter mördaren....


http://archive.corren.se/archive/2007/10/18/jf7sts1v2oj8yzf.xml

bakis...har läst igenom många inlägg från 2007...

måste informera er om att jag har ljugit en del...men vad gör det....jag skriver ju för mig - och jag vet ju hur det ligger till....


puss på er