Älskade vän
Jag drar ett djupt andetag. In och ut. Försöker hitta meningen, säkerligen precis som många före mig.
Men det finns ingen att hitta.
Älskade, älskade du - jag vet inte hur livet fungerar utan dig.
Jag vet inte hur solen ska kunna gå upp utan dig, eller hur jag ska kunna vara ensam gudförälder till våra barn.
Jag vill be dig stanna, men jag vet att det inte är ditt val.
Älskade, älskade du - du finns i mitt liv - och jag är så tacksam för din närhet, för din självklarhet, för din kärlek - som jag vet är min.
Älskade, älskade du - du måste veta hur vi älskar dig, hur vi ber för dig, hur vi kämpar med dig.
Älskade, älskade du....
Men det finns ingen att hitta.
Älskade, älskade du - jag vet inte hur livet fungerar utan dig.
Jag vet inte hur solen ska kunna gå upp utan dig, eller hur jag ska kunna vara ensam gudförälder till våra barn.
Jag vill be dig stanna, men jag vet att det inte är ditt val.
Älskade, älskade du - du finns i mitt liv - och jag är så tacksam för din närhet, för din självklarhet, för din kärlek - som jag vet är min.
Älskade, älskade du - du måste veta hur vi älskar dig, hur vi ber för dig, hur vi kämpar med dig.
Älskade, älskade du....
Meningit UNS
Japp jag fuskar, orkar inte klättra på väggarna längre, kommer ju ingenstans.
Har fått förbud från läkarna att läsa, titta på tv och hålla på med datorn - lung och ro är essentiell för min återhämtning - puh!
(men det struntar jag i för stunden)
Åkte in på akuten med HEMSK huvudvärk, tårarna bara rann och jag kunde inte ligga still - vred mig. Pratade med mamma, med sjukvårdsupplysningen och till sist med J som körde upp mig till sjukhuset.
Blev snabbt omhändertagen, det togs blodprover, blodtryck, tempen, man mätte syresättning, kollade så att mina nerver och reflexer fungerade som de skulle. Lungor och hjärna röntgades - och så småningom kunde hjärnblödning uteslutas - skönt!
Men vad var det då som var fel?
Nu ville min lilla neurolog sticka in en kanyl i min ryggmärg för att se hur min ryggmärgsvätska såg ut - jahopp - jag bet ihop trots min totala panik inför nålar.
Hon gjorde det hon skulle- det var inte skönt - och till sist hittades en infektion i mitt centrala nervsystem (!!).
Nästa läkare ville att jag skulle stanna över natten, sagt och gjort, sov min första natt på sjukhus.
Den tredje läkaren sjukskrev mig i 2,5 veckor och skickade hem mig.
Här sitter jag - totalt uttråkad - och med en övertro till mig förmåga - då jag får huvudvärk av att gå en sväng till Priso.
Underhåll mig!
Har fått förbud från läkarna att läsa, titta på tv och hålla på med datorn - lung och ro är essentiell för min återhämtning - puh!
(men det struntar jag i för stunden)
Åkte in på akuten med HEMSK huvudvärk, tårarna bara rann och jag kunde inte ligga still - vred mig. Pratade med mamma, med sjukvårdsupplysningen och till sist med J som körde upp mig till sjukhuset.
Blev snabbt omhändertagen, det togs blodprover, blodtryck, tempen, man mätte syresättning, kollade så att mina nerver och reflexer fungerade som de skulle. Lungor och hjärna röntgades - och så småningom kunde hjärnblödning uteslutas - skönt!
Men vad var det då som var fel?
Nu ville min lilla neurolog sticka in en kanyl i min ryggmärg för att se hur min ryggmärgsvätska såg ut - jahopp - jag bet ihop trots min totala panik inför nålar.
Hon gjorde det hon skulle- det var inte skönt - och till sist hittades en infektion i mitt centrala nervsystem (!!).
Nästa läkare ville att jag skulle stanna över natten, sagt och gjort, sov min första natt på sjukhus.
Den tredje läkaren sjukskrev mig i 2,5 veckor och skickade hem mig.
Här sitter jag - totalt uttråkad - och med en övertro till mig förmåga - då jag får huvudvärk av att gå en sväng till Priso.
Underhåll mig!
Har du en famn för mig?
2007 - jag hade precis flyttat hem, börjat bygga det där nya livet på samma gamla plats jag började på för så länge sen. Kändes lite som två steg framåt tre steg bak, men stegen framåt var nog fler än jag trodde.
Jag var besviken på pojkar, ingen hade nyligen krossat mitt hjärta - det handlade mer om bristande respekt och sårade känslor. Jag var trött.
Så dök han upp, så otroligt oväntad, knappt efterlängtad. Jag stretade emot, var förvirrande, låste in mig, gläntade lite på dörren, slog snabbt igen den igen. Jag krävde min ensamhet, och hans sällskap.
Jag var så säker på att han, om chansen gavs, skulle slå ut min flygförmåga, att han skulle lämna mig ensam, mer ensam än vid start. Han skulle ta något från mig, jag vet inte om det var stolthet, styrka, hjärta eller liv jag oroade mig för, men beskyddartendenserna blev mig övermäktiga. Jag var svår.
Så lämnade han min sida, två veckor med bara samtal på telefon - och oj så det pirrade i magen när samtalet om att han var 30 minuter från stan avslutades. Känslan när jag höll om honom, att han aldrig fick åka ifrån mig, att där vi varit helt plötsligt hade blivit precis där vi skulle vara. Det fanns inga genvägar, inga hemligheter eller konstigheter (med det inte sagt att det var lätt).
____________________________________________
Nu sitter jag här (febrig, men ändå) och du har precis åkt tillbaka till jobbet efter lunchen och jag har i smyg tittat på dig när du cyklar i väg på din ljusblå cykeln. Så märker jag att jag ler, en värme sprider sig i kroppen och där världens bästa känsla. Vi planerar för framtiden, vi skrattar, vi kramas, vi har vårt egna språk, vi har en alldeles egen kärlek.
Jag är så stolt över att du är min. Älskar dig.
l
Jag var besviken på pojkar, ingen hade nyligen krossat mitt hjärta - det handlade mer om bristande respekt och sårade känslor. Jag var trött.
Så dök han upp, så otroligt oväntad, knappt efterlängtad. Jag stretade emot, var förvirrande, låste in mig, gläntade lite på dörren, slog snabbt igen den igen. Jag krävde min ensamhet, och hans sällskap.
Jag var så säker på att han, om chansen gavs, skulle slå ut min flygförmåga, att han skulle lämna mig ensam, mer ensam än vid start. Han skulle ta något från mig, jag vet inte om det var stolthet, styrka, hjärta eller liv jag oroade mig för, men beskyddartendenserna blev mig övermäktiga. Jag var svår.
Så lämnade han min sida, två veckor med bara samtal på telefon - och oj så det pirrade i magen när samtalet om att han var 30 minuter från stan avslutades. Känslan när jag höll om honom, att han aldrig fick åka ifrån mig, att där vi varit helt plötsligt hade blivit precis där vi skulle vara. Det fanns inga genvägar, inga hemligheter eller konstigheter (med det inte sagt att det var lätt).
____________________________________________
Nu sitter jag här (febrig, men ändå) och du har precis åkt tillbaka till jobbet efter lunchen och jag har i smyg tittat på dig när du cyklar i väg på din ljusblå cykeln. Så märker jag att jag ler, en värme sprider sig i kroppen och där världens bästa känsla. Vi planerar för framtiden, vi skrattar, vi kramas, vi har vårt egna språk, vi har en alldeles egen kärlek.
Jag är så stolt över att du är min. Älskar dig.
l
Lilla sparvöga
Mina inlägg här har förändrats över tid - det handlar nog inte längre om att informera min nära om min vardag. Behovet har ändrats och därmed vad jag skriver. Det här är mitt andningshål - lika mycket som tidigare - men på ett helt annat sätt.
Oftast finner jag mig själv sittandes med alldels löjligt stora hörlurar, lyssnandes på musik som berör, och då vågar jag släppa lite på spärrarna.
Jag har lärt mig det där med självkontroll under de senaste åren, någon sa åt mig att tuffa till mig, och världen lärde mig hur.
Snart kanske jag byter sätt att skriva på, kan inte för mitt liv tänka mig att det här är något som man vill läsa, men vad betyder läsarantal? inget faktiskt. inget.
Oftast finner jag mig själv sittandes med alldels löjligt stora hörlurar, lyssnandes på musik som berör, och då vågar jag släppa lite på spärrarna.
Jag har lärt mig det där med självkontroll under de senaste åren, någon sa åt mig att tuffa till mig, och världen lärde mig hur.
Snart kanske jag byter sätt att skriva på, kan inte för mitt liv tänka mig att det här är något som man vill läsa, men vad betyder läsarantal? inget faktiskt. inget.
Tiden den går, livet är så kort
Allt för kort för att gömmas bort
Så gör det du vill och blomma ut
Njut av din spegelbild, vår tid är nu