JUNI???

                                        Det ska vara sommar nu, solen ska skina, bikinin ska ligga i en blöt hög på badrumsgolet, telefonen ska gå varm, cidern ska ligga på kylning och filten ska vara full av gräs...

Men här regnar det.....på alldeles för många sätt, det innebär sorg, men också en renande känsla.

Jag pratar mycket i telefon, vet inte om det sägs något av värde, och kanske är det just det som borde värdesättas....att man kan prata med någon om ingenting och få ut något av det.

Prövade röksignaler idag....det gick inge bra..... :-)



                                  51506-15


Syskonskaran

51506-14Här är min älskade familj, eller stor del av den  i alla fall!
Tagen på världens vackraste bröllop förra sommaren!
Ville bara säga till John, Per, Ellen,Pelle och Kalle.....älskar er....ni betyder fruktansvärt mycket!


Igår åkte du....

Igår åkte du, och det känns liksom i luften.
Igår åkte du, och kanske ses vi inte på ett halvår....

Igår åkte du.....


och jag kan inte bestämma mig om det är lättnad,sorg,smärta eller saknad jag känner....kanske en liten blandning....


Du är den starkast lysande stjärna jag någonsin sett.....du har berört mig....

Jag ska måla hela världen lilla mamma....

51506-13


Min fina lilla mamma!
Puss på morsdag (lite sent jag vet) ♥♥♥






















HAPPY BIRTHDAY TO.....

......ME!

Firade visserligen igår, men det är ju idag jag fyller!

Måste tacka för alla underbara presenter men det absolut bästa var att ni faktiskt kom hit!
Ni gjorde verkligen dagen och kvällen till den bäsa av alla bra!
Är lite småbakis, men vad spelar det för roll, jag fick dansa, skratta, prata och kramas!


Älskar er så att hjärtat sprängs!  ♥♥♥

CAMOMILLA!

Camilla - min "partner in crime", min pocorns kastande älskling, min bästa, min "låtsas svenska talande" gullunge, min vackraste, min roligaste, min smaraste.....min bästa vän, fyller 24 år  idag! Grattis min fina flicka!                           


        51506-12


PAPA!

                            51506-11
Min älskade pappa....ville bara visa hur himla söt han är!!!


ÖNSKELISTAN

En liten önskelista inför min 24års dag, som lurar runt hörnet...

Smink från
51506-4



  • KLÄDER
Främst jeans men också toppar, kanske en munktröja med dragkedja.....


Det kommer mera...




Adjö, eller bara på återseende?

Kan inte riktigt förklara varför tårarna rinner, kanske för att det inte finns någon logiskt förklaring. "Vi" avslutades redan förra året, jag vet, och du vet.
Men ändå så hugger det i hjärtat varje gång insikten om att du åker slår till.

Jag vet att du inte förstår, att du blir frustrerad, irriterad av att inte kunna hantera mig.

Vet inte ens själv vad jag hade hoppats på?
Kanske bara en stunds ren ärlighet, utan ord som sårar, utan arga blickar, kanske bara en natt av "jag tycker faktiskt om dig, och jag kommer sakna dig, så kom här och håll om mig riktigt hårt så att jag inte glömmer".
Diagnos: Obotlig romantiker

Jag är så fruktansvärt rädd för att förlora människor jag bryr mig om, vet inte var den skräcken kommer ifrån. Men jag bryr mig så att hjärtat sprängs.

Visst kommer vi ses, visst kommer vi hålla kontakten, jag glömde bara inse det. Glömmer så lätt, att stänga av tårarna, att inte visa vad jag känner, att inte bli knäsvag när du står framför mig. Kan vi inte bara säga så; att jag glömde?
För jag glömmer så lätt att jag inte ska ge bort mitt hjärta, att jag inte ska ge människor en så viktig plats i mitt liv att det gör ont när de försvinner.

Du vet att du är scenens diva, och jag kommer aldrig ångra att jag mötte dig. Aldrig aldrig aldrig.

Glömde att inte älta, att inte titta in i dina gröna ögon, att inte studera varje detalj av dig, jag glömde. Och därför gör det ont.

Du vet var jag finns,även om det inte gör någon skillnad......så vet du.................

All lycka till dig, all framgång....fast jag vet att det är onödiga fraser.....för du, om någon, skapar din egen scen, din egen framgång.....och du gör det med flaggan i topp...



Allting blir precis som man förväntar sig...

....så kom det meddelande jag länge hoppats på att få, så länge varit livrädd för, så länge vetat var det bästa för oss båda, så länge hatat...

Men nu blir det som det blir.....och allting ska ju ha en mening...


Är så glad för din skull, för du förtjänar inget annat än det allra bästa.....för du är grym!

Kommer alltid spara en plats i min säng till dig, närmast väggen, precis så stor att du måste hålla om mig....den kommer alltid finnas där i min säng, oavsett var den står...oavsett var i världen vi är..

du har rört mig på ett sätt ingen människa någonsin gjort........kommer aldrig glömma dig.....aldrig någonsin....

                                                                     


Ledsen...

Har en deppig dag idag....saknar massor av människor...och sånt som var förr.....


51506-11


Så trött på....

...att inte behålla maten min kropp så desperat skriker efter

...alla svek, alla bruna löften och alla lögner

...krossade hjärtan, ångestfyllda nätter och obesvarade frågor

...att folk är så oförstående, såna översittare och så hemskt mycket uppe i det blå

....att sängen är alldeles för skön och asfalten för hård

....att förlora underbara människor som så ofta lyft mig upp, som påverkat mig och som jag vågat älska

...att tiden alltid går så långsamt när man väntar på att något ska ske.......


Men samtidigt så glad över att....

.....min familj är den finaste, största och knäppaste

......Lella och Camilla är mina bästa bästa vänner

.......för att ovastående förstår mig, hjälper mig och lagar min själ när den går sönder

....sommaren snart är här

.....hösten kommer efter den

.....jag har fått uppleva alla dessa människor jag nu saknar (ni vet vilka ni är)



Saknar så många, älskar några få, längtar efter någon, gråter ibland för två.....

Vissa saker borde förbjudas....

....är lite slutsatsen av min dag!

Har även, för den hundrade gången,insett hur underbara vissa människor är.
Lella lyser verkligen upp min tillvaro, hon får mig att skratta, att fundera, att sträcka lite på mig. Att åka runt i rödafaran och bara sjung högt till alla möjliga radiokanaler....det måste vara livet.....


Älskar dig gumman, ingen i världen får mig att le som du!



Insikten om att när man inte tycker om den man blir när man umgås med vissa människor så borde man nog sluta umgås med dem.....jag orkar uppriktigt inte mer....

Till dig...

......du har inte fått många ord av mig, det finns inte många spaltmetrar om dig, du har inte lämnat några stora märken i mitt liv, i alla fall inte i den bemärkelse att mitt liv kommer förändras särskilt mycket när du försvinner ur det.

Du har inte fått många ord av mig,inte för att de inte skrivits, utan för att de aldrig räckt till och alltid raderats. För första gången har jag inte hittat orden för att beskriva vad jag känner.

Du äger en del av mitt hjärta, och hur gärna jag än kommer vilja ta den delen tillbaka så är den din, oavsett vad folk skvallrar, tror och hittar på.

Har längtat så efter sommaren, av så många anledningar, jag kan se mig i spegeln och känna igen den flicka som tittar tillbaka.
Solen ger mig gnistan tillbaka...och jag saknar dig,

Visst, jag vet, mycket av det som sägs är sant, men vem är Guds bästa barn?
Men jag tror mig känna dig, tror mig älska vissa sidor hos dig, vet mig sakna dig, vet att du alltid kommer vara speciell för mig...
Vill ge dig utrymme, vill ge dig tid, vill vara din vän, och den som håller om dig på natten.

Nu har det visat sig att tid kan bli en bristvara...att vi inte kan fundera, testa och göra om hur många gånger som helst...kommer alltid värdesätta vad du lärt mig om mig själv....du glittrar trots allt lite mer än alla andra...

"om man leter efter anledningar till att inte vara med någon, hittar man dem alltid, ibland måste man bara släppa kontrollen och ge hjärtat vad det förtjänar, oavsett tid och konsekvenser....."

Min kärlek har du alltid....

♥♥♥

Sjukt....

........rolig kväll igår....singellivet rockar verkligen.....haha!

Smart, smartare, Kattis!

Vaknade denna morgon av att brevbäraren levererade den post jag väntat så länge på.

HÖGSKOLEPROVSRESULTAET!!

Wohooo....jag är så dundrans klipsk!!!!


Du har fått så många....

...ord av mig...

.....och jag hoppas varje gång att de ska vara de sista.
Att jag inte längre ska behöva grubbla över varför Du beter dig som du gör, varför Du sårar när det är så uppenbart att det är vad Du gör och varför Du hela tiden rättfärdigar alla Dina handlingar.

Jag skrev så många, långa brev till Dig, om min tro på vår kärlek, om styrkan som fanns när vi, när det var Du och jag, om evig längtan, om framtid, om att kämpa för det som var rätt.....jag hade så mycket kärlek inom mig att jag var övertygad om att det räckte för oss båda.
Breven finns kvar, men du kommer aldrig läsa dem.

För hur vår historia än slutar, kanske är den redan över, kanske blir det inget vänner för alltid, så krossade Du mig som att jag var värdelös. När Du gick, medveten om hur Du lämnade mig, så tog Du all min värdighet med dig. Du gick, och Du visste då väl vad Du lämnade mig med.

Jag minns dagen som om det var i går, hur jag hörde porten gå igen, hur Din bil startade och hur Du körde ifrån mig.
Jag blev tom, fick hänga kvar i kanten av det liv jag trodde jag haft, fick tabletter, tvingade vännerna att sova på soffan, grät tills tårarna tog slut, slutade äta, slutade sova, slutade leva....
Men så kom jag på benen igen....

och in kommer Du.

Du tog för Dig igen, en andra gång ,en tredje och till och med en fjärde. Du kommer för alltid vara en del av minnen jag och min familj alltid kommer vårda. Vad gav Dig rätten att sätta såna spår?
Vem gav Dig rätten att självsäkert gå på mark du egentligen aldrig ägt tillträde till?
Och hur vågade Du utnyttja mig så som du gjorde?

Du har inget svar, Du vet inte, men Du ursäktar Dig med att det var Din väg till lycka. Det var Ditt sätt att hitta rätt.....

"Det här är Be Your Own Star Show
Det här är Bit ihop och sparka
Ge precis vad du behöver och ta vad du kan få"

Kanske var det den sången Lars sjöng för Dig i bilen den där gången?
Han har ju sjungit Dig genom varenda stof av Ditt liv.

Så länge Du är så respektlös som Du nu är kommer jag aldrig kunna förlåta Dig, för att göra det måste jag veta att Du inser vad som hände och att Du aldrig, aldrig kommer göra så mot någon igen.
Men Du bryr dig inte....Du stod på mina axlar för att nå vattenytan, och nu när Din luft är ren och frisk sparkar Du ner mig på botten igen.

Men till skilland från alla andra gånger så är Du inte min klippa längre, Du är inte mitt skäl att andas....Du är bara någon långt borta, som jag kände en gång, tror jag, och kanske kan jag minnas att jag älskade Dig mer än livet självt en gång....men det är ganska dimmigt nu.

No regrets - borde förstått det tidigare....en sån tatuering väljer bara någon som är för feg för att se tillbaka och be om ursäkt....borde vänt och gått min väg redan då......my bad....