Nä, mår rätt bra!

Har insett att det möjligtvis verkar som om jag är väldigt deppig just nu, men det vore nog en överdrift....
har alltid sett skrivandet som min egna terapi, mitt sätt att släppa på trycket och förstå mig själv. Det som skrivs behöver nödvändigtvis inte handla om specifika personer, utan ibland om människor i allmänhet (eller folk som R skulle säga). Ofta handlar texterna om mer än en person, ibland handlar det om ingen, och ofta är de extremt självcentrerade, tror ni vet när ni ska känna er träffade, hoppas ingen tar illa upp....

all kärlek.....
                         ///K

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback