when the fall comes I tend to fall

Hösten är här, trots att solstrålarna fortfarande kysser mina fönster på morgonen så är den här. Den friska luften har dragit in från havet, känns nytt och välbehövt.

jag önskar du var här så jag viskade fick berätta i ditt öra om alla kärlekshistorier som utspelet sig i mitt sinne

Den nya staden har välkomnat mig, omfamnat mig och gett mig frid, något jag saknat så länge.

vem är jag utan "bergochdalbanan"?

Jag kan skratta av lycka över alla makalösa människor jag släppt in i mitt hjärta.

och ändå gråter jag ibland, skräcken biter tag och släpper inte

Min älskade flicka där hemma, som jag skulle vara halv utan.

Den jag aldrig mött som jag saknar när mörkret lägger sig.....

Snart är det nog dags att återvända hem

but they say you can never go back...

Harmoni, livet lunkar på i behaglig takt

och jag förvånar fortfarande mig själv

snor i bollen och nässapray i ögat, haha!

en liten ruta, ett litet budskap - kom hit!
jag skulle om jag kunde....

En stilla bön om att allt ska fortsätta så här

ett hat mot avstånd, fysiska och psykiska

Vem är du?

har jag bara hittat på dig, eller finns du faktiskt?

Liten oro i kroppen, men jag är van - inget har nånsin varit lungt så här länge förr

Håll om mig, ge mig en hals att gosa in mig i, ge mig lung och kärlek - för jag har varit ensam alldeles för länge nu

Ensam och singel är stark

vem försöker jag lura - vill ha din hand i min, din arm om min axlar och dina sms på min telefon

(vill viska söta saker i ditt öra innan du somnar, vill att du drömmer om mig.....)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback