Helsingborg
Har insett att jag inte skrivit så mycket om hur det verkligen är att vara här nere. Mycket bilder och historier om vad jag gör men inte riktigt hur det känns.
Va jätte ledsen när jag åkte ner, Tias och Lella vinkade av mig på station och tårarna kunde inte sluta rinna. Usch har nog aldrig kännt mig så ensam som på det tåget....fick massor av sms, som värmde hjärtat, men inte fick tårarna att sluta rinna....
Hur som helst, vid bytet i Hässleholm träffade jag Hannah på tåget, hon läser andra året på Service management, och kommer från Lkpg, vi har gemensamma vänner.
Vi satt och pratade den sista biten och hon hjälpte mig hitta hem när vi väl kom hit.
Dagarna har gått jätte fort, människorna, både faddrar och klasskamrater, är jätte mysiga. har inte varit några problem att hitta saker att göra!
Skolan är ganska lite, campus Hbg alltså (Lunds universitet är ju rätt stort!), vilket gör att den känns ganska gemytlig. Har inte en enda gång kännt mig ensam, vi blir så väl omhändertagna!
Min lägenhet är superliten, blir stökig på två sekunder, men mysig. Känns bra att komma in här, har inte märkt av att jag bor i korridor, fast det är skönt att veta att det alltid finns folk i närheten...
Vi är några tjejer i klassen som hittat varandra, har några grabbar som hänger på också, skönt gäng .Mycket skratt och flams, men alla är seriösa och vill verkligen göra det här!
Saknar alla hemma massor, fast det går ganska bra. Pratar med Lella varje dag, minst två ggr, önskar verkligen hon kommit in här nere och kunnat bo med mig, attans va kul vi hade haft.
Men nu är det som det är och vi gör verkligen det bästa av situationen! Inga problem!
Vi klarar avståndet alldeles finemang!
Pratar med folk på msn och i telefon, blir alltid lika glad när den ringer!
Älskar er mina söta vänner!
Saknar Evelina massor, usch, kan sitta och titta på kort på henne och inse hur mycket jag missar...ingen bra känsla alls!
Tänk om hon inte minns sin faster alls?!?!?!?
Nä det får inte hända! hoppas brorsan installerar sin webcam snart så jag får se henne!
Idag är vi lediga, har iofs massor företagsekonomi att plugga, men vi ska ner på stranden först...njuta av sommarvärmen så här i mitten på september!
Min lilla mamma och pappa (mest mamma) har börjat använda msn och förstått hur smidigt det är!
Tydligen kan man lära gamla hundar sitta ; )
Hmm vad har hänt mer......
massor säkert, men allt känns bra....men jag saknar er...fast den känslan är liksom under kontroll, den är stark, men inte lamslående....(does that make sence?)
PUSS
Vilken härlig sammanfattning. Det verkar som du tar det med fattning och kanske åkt till något men inte ifrån. GOSEKRAM