ett svar kanske...
Hittade det här...
http://www.straightdope.com/classics/a991126.html
kanske ger det oss lite svar iaf!
Återigen en fråga...
Finns det någon vetenskap bakom nio minuter??
Kattis vill veta!
Nä, mår rätt bra!
har alltid sett skrivandet som min egna terapi, mitt sätt att släppa på trycket och förstå mig själv. Det som skrivs behöver nödvändigtvis inte handla om specifika personer, utan ibland om människor i allmänhet (eller folk som R skulle säga). Ofta handlar texterna om mer än en person, ibland handlar det om ingen, och ofta är de extremt självcentrerade, tror ni vet när ni ska känna er träffade, hoppas ingen tar illa upp....
all kärlek.....
///K
vill du berätta?
Behöver kroppskontakt, när min egna kropp strejkar behöver jag någon annans trygga andetag, någon som viskar i mitt öra, någon som bär mig när mina ben inte längre fungerar....
Tala om för mig vad man gör när det ältats hål i huvudet på en så länge nu....när ord snarare sårar än något annat.....
Behöver inte alla ord med o- behöver de som slutar med ! så enkelt är det...hur ska jag annars förklara det....
Tala om för mig var min rädsla kommer ifrån......och var den gömmer sig när jag är stark och kan krossa den.....
Alla skyddsmekanismer som kickar in, nästan som på beställning, med enda skillanden att beställningen aldrig är gjord.....jag vill inte ha dem, vill inte känna dem, vill inte känna igen dem....
Min tjej säger att det är naturligt, att jag egentligen är starkare än väntat och att jag borde kräva förståelse istället för att ge min till de som inte ser......min tös säger mycket, och det mesta går rakt in i hjärtat.....hon gör mig stark, hon ger mig trygghet, för hon kommer alltid finnas där.....
Våra liv befinner sig i ständig rörelse, och jag har ingen aning om var jag kommer hamna, kan inte se slutet på vägen, minns inte var den började....
Sorg i mitt hjärta, över allt som går förlorat........jag saknar så mycket av det som jag valt bort, skulle aldrig gå tillbaka, men visst saknar jag det trygga...
Vill inte ha mer drama, mer kaos, fler kritiska punkter, sanningensögonblick......det tär på mig, det raserar min värld och mitt mur på en sekund, så måste jag bryta ihop för att orka bygga upp det igen...
Ge mig det enkla och sanna, analysera mig inte, så analyserar jag inte dig, ge mig närhet och kärlek, älskar mig, men be mig inte om ettiketter....har slängt dem för länge sen.....
Lita på mig, för av någon anledning har jag alltid kunnat vara starkare för andra än för mig själv......jag jobbar på att hitta tilliten, men jag letar, och jag vill ge den till dig.....dina ögon har sagt att du förtjänar den...
säg mig vad jag är, aldrig vad jag inte är.....för hur ska jag annars inse......?
Din soffa, din musik, så fruktasvärt länge sen......mina tårar rann då....minns du?
"I know I let you down
Again and again
I know I never really treated you right
I've paid the price
I'm still paying for it every day
So maybe I shouldn't have called
Was it too soon to tell?
Oh what the hell
It doesn't really matter
How do you redefine something that never really had a name?
Has your opinion changed?
Because I don't know you anymore
I don't recognize this place
The picture frames have changed and so has your name
We don't talk much anymore
We keep running from the pain
But what I wouldn't give to see your face again"
Du finns i mina tankar.....oroar mig, tänker....
... .... .....
Plugghästen (?)
sitter i skolan och gör mitt bäst för att vara produktiv, hmm eftersom jag sitter och skriver blog så kan vi ju alla konstatera hur bra det går....
imorse hittade jag inte min pincett....hur *** kan den ha försvunnit? letade ÖVERALLT!!! med jämna mellanrum suckade jag över mig själv, för vad skulle pincetten göra i verktygslådan (som aldrig öppnas) och hur skulle den hittat dit (den står uppe på min garderob och jag är inte mer än ett halvt äpple hög), men mellan mina suckar insåg jag att när/om jag hittar den så lär det ändå vara på det mest oväntade och puckade stället man kan tänka sig.
Solen skiner i skåne och det är väl skönt, men allt jag vill är att sova....mest för att tiden ska gå fort..
Pratade bort halva natten, Lella ringde och vi var de västa kvinnogrisar ni kan tänka er. Usch, ibland är det tur att ingen hör så vi pratar...men himla kul är det....det skrattas mycket, "karlar" sägs många gånger, tårar rinner av skratt och sorg, dialekter blandas och behåring diskuteras....det är sjukt kul och jag kan inte tänka mig en bättre vän...
vi är dumma, onda, kärleksfulla och snyggast i världen....men man FÅR!!!
Älskar dig gumman!
nä dags att iaf se ut som om man pluggar och har motivationen....önskar jag kunde börja packa nu, men mamma säger att det får man inte...dagen innan (?) eller nått sånt....la två par strumpor på resväskan förra veckan, pch det va att gå över gränsen....tydligen...
over and out....
(röv är nått man skiter med, stjärt är nått fint och stuss - ja vad är det???)
Det är nu som livet är mitt...
Jag borde veta bättre nu, än att sitta med lampan släckt och med hörlurar på, jag borde sluta svara i telefon, alltid visas som offline på msn och bara hälsa på de jag känner väl.
Ibland tror jag att jag borde skydda mig själv bättre, men det har jag aldrig varit bra på...
jag ville skriva "fan fan fan....." och du hade förstått, men jag förmådde inte......det gick inte....
I'm known to walk alone but I'm alone for a reason....
funderar ibland på att släppa in nån, på att verkligen berätta, men det är svårt, för hur litar man igen?
hur belastar man de man älskar med sånt de aldrig vill höra?
jag ville viska att allt skulle bli bra, men den här gången kan jag inte säga det.....
....det är ändå vägen jag valt....
vi växer upp, ingen av oss är 15 längre, och det, om nått, är skrämmande. Helt plötsligt är det många mil mellan vänner som setts varje dag, helt plötsligt tvättar inte mamma mina kläder längre, helt plötsligt är 15 mil nära...
vågar man någonsin satsa, eller finns tvekan alltid kvar? måste man tvingas dit.....?
...antar att vi alla bär våra historier och att vi alla har svårt att släppa in människor, att vi alla sårats dödligt, att vi alla tvekar....folksjukdom?
du skulle säga att jag har sjukdomsinsikt, men vad hjälper det om botemedlet är värre än symtomen?
pest eller kolera?
tror inte det är enkelt, tror inte du vet allt, tror inte du sover gott, tror det snurrar för dig som det gör för oss andra.....lovade att finnas här, och det kommer jag försöka vara.....lovar dig att göra mitt bästa...
trodde ett tag att du inte fanns, att du var min prins som bara fanns i fantasin....men du finns faktiskt...
tröttheten har tagit mig ur spel, har satt mig i sängen och tagit min hunger.....minns hur det var när allt tog slut och därmed började- hur hunger var en underbar känsla som tog över allt...som slog ut sorgen och saknaden....hur den välsignade mig under så lång tid....för den känslan hade jag svar på.....
bortlängtan eller hemlängtan....vet knappt vilket som är vilket längre.....vill vara i dina armar....hemma eller borta? you tell me!
jag är intelligent, jag har insikt och överseende, jag har kärlek och ork.....starkare, bättre , smartare... Kattis-07
söndag......en dag att pausa....vill att tiden ska gå nu, vill åka till dig......för fy va jag är less på det här stället....vill skratta högt, dansa snabbt och gråta med min flicka....vill sova nära min prins och välsignas med glömska....om så bara för en kort stund...
kan inte säga nått, kan inte ge råd eller vara starkare än så här, det måste du förstå......det berör inte mig, men fy fan så det berör mig.....fan fan fan....såna chanser kommer en gång bara, aldrig att de kommer två...
Let me know....
om jag tänker efter så borde det finnas läsare här som läst/läser i:
-Visby
-Jönköping
-Göteborg
-Norrköping
-Linköping
-Lund
och möjligtvis fler städer och ställen....nu undrar jag om ni applåderar efter varje föreläsning eller om det är ett fenomen som endast finns i lilla Hbg....?
let me know!
Vad ska du göra på lördag?
General Wu spelar på Skylten, Linköping lördagen 3/2 kl 19.00
jag kan inte gå - tycker ni borde gå dit åt mig...ta många bilder!
Hjärtklappning
mitt lilla hjärta har inte velat samarbeta idag, har inte kunnat slappna av, har haft hemska drömmar, hjärtklappning och obehag hela dagen. Inte riktig panikångest men nära nog....
Ringde sjukvårdsupplysningen för att kolla om jag ska ta tabletter för de här eller bara låta det vara....rådet var att ta tabletter om det var obehagligt.....så nu ska jag peta i mig små vita pillar...tycker inte om det alls.
Nästan mer ångestframkallande att ta dem, och känna sig sjuk, än att strunta i dem och känna ångestkänslan....
vill inte vara med om det här, orkar inte med det....vill bara kunna slappna av och ta det lugnt....varför förstår inte min kropp det?!?!?
fan!
annars är allt bra, varit ledig idag, följt med Jessica på ett litet ingrepp, köpt lite godis och städat lite i badrummet...
dags att ta tjuren vid hornen, fylla ett glas med vatten och ta de här pillren - fan!
bloggar från Campus
Elin och jag sitter med våra begrepp och är väl i princip klara.....
yey! nu kom annie!
wohoo!
fryser och vill hem och duscha!
PUSS
tattatatatatatatatatatatatttatatatttatatata!
där har ni min måndag....
inte hemlängtan, bortlängtan....tio dagar kvar.....
du kan väl stirra upp mot stjärnorna så att vi har nått gemensamt....
Jag har pluggat, har läst och det var mer intressant än tråkigt, det gör mig glad.
Sitter på min säng med stora hörlurar på och lyssnar på hög musik, vill inte väcka de andra som valt att stanna hemma en sån här kväll. Tur att mina lurar har lång sladd....kan gå nästa över hela mitt golv utan att det tar stopp, det gör mig glad.
På tv går det dåliga dokumentärer och b-filmer, något att somna till kanske?
Idag gjorde sig livet påminnt, de skrek i mitt öra hur skört det är, hur mycket man kan missa om man
blundar en stund och hur lätt det är att tappa allt när det enda man ville var att hålla kvar.
Ska ta en varm dusch, låta trötta muskler få slappna av, och sen ska jag tända mitt ljus, sätta på en film och mysa lite. Det kommer komma ett samtal i natt, och jag vet att jag kommer smälta, kommer ligga i min värme och lyssna på din entusiasm, kommer le lite grann och inse att det är så jävla värt det....
det gör mig glad....
jag blir rädd ibland att vi gör fel, att vi borde springa rakt in i väggen och se om vi överlever...men vi är nog för rädda för det, så vi gör det på vårt sätt....så vi går långsamt fram och lägger kinden mot betongen....kanske är den inte lika hård och oförlåtande som vi minns.....vill tro det i alla fall.....
jag har en fråga till dig, vad kan någonsin miljonerna vara värda om det enda du vill ha och behöver inte går att köpa för pengar?
du kan så mycket mer och jag vet att du hatar att jag inte ger dig den enkla vägen ut....men det tänker jag aldrig göra......för så mycket bryr jag mig....
det gör ont i hjärtat att höra vad du gör mot dig själv, ännu mer när du blir arg på mig för att du inte ens kan ge dig själv en bra förklaring. Förringa aldrig mina upplevelser, se dem istället som ett sätt för dig att lära av mina misstag......
du har mitt nummer, du vet var jag finns.......men jag tänker inte se på när du går ner dig....det skulle krossa mitt hjärta...
She walks along the edge of where the ocean meets the land
jag var hos sjuksköterskan idag, hatar alltid den där känslan inna jag vågar knacka på dörren, när utrymme för flykt fortfarande finns, för nu ska jag älta igen, gå igenom samma saker igen, inse att det inte finns några svar igen, och återigen försöka göra det bästa av inga-svar-och-det-är-så-här-livet-är-resonenmanget.
För er som inte vet så har jag varit sjukskriven för depression och panikångest tidigare, har gjort hela resan hos kuratorer, läkare, psykiatriker och psykologer.
Har kontaktat sjuksköterskan på campus för jag vill bespara mig själv och mina nära en krasch till, vill hålla mig vid ytan och få hjälp om det går utför igen....
efter ett samtal om palestinasjalar och modern språkanvändning började hon ställa de där frågorna, om familjen, vännerna, kärleken, skolan, staden och saknaden.
Vi tog det stora, det lättöverskådliga, det generella. Vi får nog prata om saknaden och skulden en annan dag, mina önskningar och drömmar får nog vänta några veckor till.
Hon ville starta en studiecirkel om ångest med mig som ledare, tydligen är jag påläst, kan alla övningar, alla tillvägagångssätt, alla strategier.
Det är inte så att jag har rasat igen, har inte gått ner mig, vill bara ha mina skyddsnät spända så jag inte fallar pladask om det händer nått.
Ikväll är det fest och tävling om vem som ringer det bästa fyllesamtalet......
har en längtan.....mindre än två veckor kvar....
puss
Ja, gott folk!
Inte mycket att klaga på idag, vaknade av att Lella ringde, hann inte svara, men hon ringde iaf, good stuff, somnade om, vaknade av att mitt alarm spelade Karma Police, såg att solen sken utanför fönstret, tog en lång dusch, såg att vi äntligen fått tillbaka våra plusgrader, kollade kontot, prisade csn, letade räkningar, betalade tidigare nämnda, åt frukost, gjorde mig iordning och nu ska jag ner på stan och köpa lite nödvändigheter, sen ska det inhandlas kurslitteratur, gås på föreläsning och sen ska jag faktiskt äta nått gott för en gångs skull!
SUNSHINE!!!!
lovley!
puss på er....
It's been a long December....
Klockan är snart två, jag borde sova, borde....
känner mig lite sorgsen, lite ensam men faktiskt inte övergiven.
Smsen far genom natten och jag tackar Gud för tekniken som gör att du aldrig är längre bort än ett telefonsamtal, ett sms, en msn-konversation....alltid med mig....
Inget prat med Lella idag, saknar henne som fan....nästan så tårarna rinner, och jag är faktiskt stor nu, ska inte gråta så mycket .Men det är tomt utan henne, och även om vi delar varandras andetag och tankar så är vi ändå långt ifrån varandra....saknar så det svider...
Helsingborg samarbetar inte med mig, vilket är surt....det själper snarare än hjälper...trycker ner snarare än drar upp. Jaja, man har inte roligare än man gör sig.....antar jag..
Blir så glad av mina fina töser här nere, hur jag skulle överleva utan dem är en gåta jag aldrig vill veta svaret på....mitt syre!
Skönt med vänner som jobbar natt, då får man svar direkt, stackarna har ju inget vettigt att göra.....det uppskattas iaf....natten blir inte riktigt lika mörk då....
Saknar det som var ibland, för just nu så känns saker och ting lite på paus, och jag har aldrig varit bra på det, aldrig kunnat stå still så länge.....men samtidigt är jag på väg mot något som bara måste blir bra....
Måste byta sms-signal...måste bara hitta en bra.....
"det mörker du ser gör att stjärnorna syns lite mer..."
Danny ska gifta sig, eller planerar det i alla fall, därför blev "lilla svenska flicka" utelsuten igen.....har iofs inte pratat med honom sen augusti, men jag skulle gärna vilja vara en del av hans liv igen, en av de få som får veta....
"när blir kunskap en lyx?"
ibland undrar man vad det är vi förbreds för....men att säga att det inte var underhållande vore ju fel...för det var det...
och nej, jag har inget liv...fryser, bloggar och sover...that's it ;)
(egentligen är det inte så illa, men just nu känns livet rätt fattigt....blir bättre på torsdag)
INSAMLING
jaha - då var det dags för min tredje kurs och därmed också min tredje laddning kurslitteratur....
härmed börjar en insamling som förhoppningsvis kommer reslutera i 630 kr ... ;)
vilket av en slump är precis den summa som mina böcker kommer konsta!
ny dag, nya lärdomar
Det viktigaste är ju då inte ämnet utan föreläsaren, igår hade vi en lärare med sövande röst, det var alldeles förskärckligt!
Apakallt ute, apakallt inne....tur att jag har mitt täcke!
Nu skulle csn se mig...(pengar på torsdag)...äter rostade mackor med bara smör på och dricker vatten!
Men jag överlever....det fattiga studentlivet har dock sin charm!
PUSS
Kattis fryyyyser!
jag är helt enkelt inte gjorde för detta väder....det gör ont i huden, ögonen och näsan rinner, det är halt och jävligt!
Finns det vinterfötter till små flickor??
Registrering för nya terminen och nya kursen idag....känns bra...känns nytt...
och till min stora förtvivlan har min ÄLSKADE skor börjat ge efter för tidens tand....vad gör man?
nu ska jag trakassera Micke lite och sen ta en dusch.....
lite förgrymmad är jag allt!
NOOOOOOOOOOO!!!!
Vad har jag gjort för att förtjäna detta! Tycket om att det var läääänge sen jag trampade på nysnö, tyckte om att det aldrig blev kallare än fem plusgrader här nere.....tycket om att vårblommorna börjat blomma och att havet luktade sommar........
VAD HAR JAG GJORT FÖR ATT FÖRTJÄNA DETTA!?!?!?!?!?!?!?!
nä Kattis är inte nöjd alls....men måste ändå släpa sig ut för att gå till skolan....
att Csn inte betalat ut några pengar och mitt balsam tog slut förra veckan gör dock mitt hår till en intressant skapelse att beskåda.....
Hej mitt vinterland....tralalalala tralalalalala.....blääää!
Fick fin fina låtar skickade till mig.....är det sjukt att jag blir stolt!?
Ha - det spelar ingen roll - för stolt blev jag!